Kolväten är kemiska föreningar bestående av enbart kol och väte. Kolväten har en ryggrad bestående av kolatomer, på vilka väteatomerna sitter. Denna kedja kan vara ogrenad, grenad eller ringformad. Kolväten är opolära ämnen — de är svårlösliga i vattensärskilt de större molekylerna, medan de däremot löses väl i fetter.
Kolväten förekommer vid rumstemperatur både som gaser, flytande ämnen och som fasta ämnen. Asfaltvax och paraffin är exempel på kolväten som förekommer i fast form vid rumstemperatur, till exempel bensin är flytande medan metan och etan är gasformiga.
De kolatomer som endast har enkelbindning mellan varandra, kallas mättade kolväten. Kolväten som innehåller dubbelbindning eller trippelbindning, kallas omättade kolväten. Eftersom kolväten innehåller stora energimängder och dessutom har lätt att brinna i luft, används många kolväten som bränsle.
Vid förbränning bildas koldioxid. De lättaste kolvätena till exempel metan och etanvilka har en respektive två kolatomer är gasformiga och ingår i naturgasvilken bland annat används som bränsle i stor skala. Propan och butan tre respektive fyra kolatomer används som bränsle i brännare, såsom bunsenbrännareoch i cigarettändare.
Olika kolväten med ungefär 5—10 kolatomer används som motorbränsle, bensin. Ännu längre kedjor har de ämnen som ingår i råoljaeldningsolja och diesel. Bland andra användningsområden finns lösningsmedelvilket främst aromatiska kolväten används till, och framställning av plasterdär omättade mindre kolväten som eten och propen används.
En kalottmodell av kolvätet butan. Kategorier : Kolväten Ämnesklasser Miljökemi. Namnrymder Artikel Diskussion. Visningar Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Använd som referens Wikidata-objekt.