Självskadebeteende debuterar oftast i de yngre tonåren med en ökning fram till ung vuxen ålder för att sedan avta. När det gäller riskfaktorer för sådant beteende är forskningen ännu otillräcklig, men tidigare självskadebeteende, vissa personlighetssyndrom och en egen upplevelse av hopplöshet bedöms som starkast.
Vissa vetenskapliga studier tyder på att självskadebeteende kan vara kopplat till risk för framtida självmordsförsök. Faktorer som ofta finns samtidigt med självskadebeteende är negativa livserfarenheter i barndomen och psykisk ohälsa, framför allt depression.
Svårigheter att hantera negativa känslor och en tendens att tappa verklighetsuppfattningen vid stark stress liksom en negativ självbild och upplevelser av anknytningsproblem är andra faktorer som verkar kunna spela in. Ensamhet, att tillhöra en sexuell minoritet och kroppslig sjukdom kan också ha ett samband med självskadebeteende.
Det verkar vara ganska vanligt att ungdomar med självskadebeteende kontaktar andra med samma beteende via internet, något som kan ha både positiva och negativa effekter på beteendet. Många med självskadebeteende söker aldrig vård för sina skador.
Ett fåtal av dessa personer läggs in på sjukhus för vård. Forskning visar att självskadebeteende är vanligare hos pojkar än man tidigare trott. Men det verkar som om pojkar och flickor kan välja att skada sig på olika sätt.
Medan flickor ofta skär sig på armar och ben eller tar tabletter är det vanligare att pojkar avsiktligt bränner sig eller slår sig på bröstkorgen, i ansiktet eller på genitalierna för att skada sig. Behandlingen vid självskadebeteende är med psykoterapi.
Ofta används kognitiv beteendeterapi, KBT, men även så kallad dialektisk beteendeterapi, DBT, som primärt syftar till att minska självmords- och självskadebeteenden. Det är en gruppbehandling som är utvecklad i USA. Så kallad mentaliseringsbaserad terapi, MBT, kan också användas.
I den terapin får personen lära sig vara uppmärksam på och reflektera över sina egna tankar, känslor, reaktioner och motiv. Tema psykologiska behandlingsmetoder på Kunskapsguiden. Enligt Nationella självskadeprojektets rekommendationer för insatser ska dessa personer:.
Vid behandling av självskadebeteende spelar bemötandet stor roll. Inte minst om man är omhändertagen med tvång. Hör mer om det i senaste SiS-talks, en serie filmade föreläsningar från SiS. Vård- och insatsprogrammen, VIP, tas fram av en nationell arbetsgrupp och fastställs av Nationellt programområde för psykisk hälsa.
Innehållet i vård- och insatsprogrammen bygger på nationella riktlinjer och andra kunskapssammanställningar men är utformade för att möta behovet av kunskap i eller inför mötet mellan personal och självskadebeteende barn och ungdom.
Här finns en introduktion till området psykisk hälsa och ohälsa, med länkar till de myndigheter och andra aktörer som har ansvar för området.