John Stuart Millfödd 20 maj i PentonvilleIslingtonLondondöd 8 maj i Avignonvar en brittisk filosof och nationalekonom samt talets mest inflytelserika liberala ideolog. Anses ofta som grundaren av den moderna liberalismenäven om han själv inte verkar ha sett sig som detta, utan såg sin liberalism som en fortsättning på de tidigare utilitaristiska tankegångarna.
John Stuart Mill var son till den skotske filosofen och nationalekonomen James Mill och gudfader till den kände filosofen och Nobelpristagaren Bertrand Russell. Han gifte sig med sin långvariga älskarinna och medarbetare Harriet Taylor Mill.
Hans mest kända verk är Om frihetenOm det representativa styrelseskicket och Förtrycket av kvinnorna Den uppfostran hans far gav honom var ett våldsamt pedagogiskt experiment. Redan vid tre års ålder började Mill sina språkstudier genom inlärandet av grekiska ord.
Därefter fick han lära sig grekiska böjningsformeroch sedan började en omfattande litteraturläsning. Före sju års ålder hade Mill läst en mängd grekiska författare och dessutom digra engelska historiska verk och på kvällarna studerat aritmetik.
Som åttaåring fick han börja med latin. Som tolvåring hade han plöjt en stor del också av Roms klassiska litteratur. Fadern, som var hans ende lärare, gav aldrig sonen någon information som han borde kunna sluta sig till på egen hand.
Tidigt fick han skriva uppsatser som en del av studierna. I den högre matematikeni fysik och kemi hade han före tolv års ålder förvärvat omfattande kunskaper. Vid tolv års ålder började han studiet av Aristoteles och Hobbes logik.
Då han var 13 år infördes han av fadern i nationalekonomin. Från maj till juli vistades Mill hos Blandat och udda i södra Frankrikedär han lärde sig beundra fransmännens öppna, fria sätt att utbyta tankar. Åter i Englandbedrev han med iver filosofiska studier.
Vid denna tid tänkte han bli jurist. Men då han fullföljde sina juridikstudier genom att läsa Jeremy Benthams skrifter gjorde han bekantskap med en världsåskådning åt vars utbredande han ville ägna sitt liv. Därmed hade han sin livsuppgift given: att som tänkare och skriftställare verka för mänsklighetens utveckling, med största möjliga lycka för största möjliga antal människor som mål.
Frukterna av hans meningsutbyten där med motståndare ser man i Mills Essays on some unsettled questions of political economy skrivenutgiven samt i en hel rad uppsatser i den av Mill och hans vänner grundlagda Westminster review. Men mitt under denna ivriga propaganda träffades han av en andlig kris, som tycktes hota att för alltid bryta hans kraft.
Det var den intellektuella överansträngningen och den ensidiga förståndsmässigheten i hans bildning, som nu hämnade sig. Med ens var alla intressen hos honom som döda. Lyckligtvis hade han ett yrkesarbete, som upptog en del av hans tid, eftersom han vid 17 års ålder börjat arbeta på Ostindiska kompaniets tjänst.
Läsningen av Marraontels memoarer, engelska poeter, särskilt Wordsworthoch franska historiska författare gav honom nytt livsinnehåll.