Stativ: Gamla stativ slipas eller blästras och lackeras i önskad färg. Tyvärr kan vi inte rekommendera varmförzinkning på gamla stativ, då vi inte kan garantera kiselhalten i stålet. Ligger kiselhalten fel riskerar varmförzinkningsprocessen försvaga stålet markant.
Trädelar: Skrapa eller slipa bort gammal färg på trädelarna och behandla med ny olja eller färg, fråga gärna om råd i färgbutiken. Är trädelarna murkna eller skadade kan du köpa nya träsatser, titta in på tillbehörssidan.
Se också montageinstruktioner för träsatser. Information om färgsättning genom tiderna hittar du här. Ja, det finns träsatser i obehandlat trä. Tänk på all sittbredden på äldre A2:or är 50cm mot dagens 45cm, så rätt träsats blir beställd. Kontrollmät gärna.
Notera också att bordsskivorna inte har några parasollhål. Ryggbrädorna ska vara stående medan sitsbrädorna sitter på tvären och har alla samma längd. Stativet som följer bygeln mot marken hela vägen runt ska vara i massivt fjäderstål ej rör. Det finns Grythyttan-emblem på de flesta möbler men de kan också ha lossnat.
Är du osäker, skriv till oss via kontaktformuläret och bifoga bild för bedömning. Det finns några detaljer i hantverket som visar på åldern. De äldsta stativen från talet är nitade i rygg och armstödsjärn. Runt började man att svetsa stativen och kom de första stapelbara fåtöljerna.
Minskningen gjordes först och främst för att reducera vikten på fåtöljen. För mer information se översikt. Den första A2-fåtöljen som presenterades hade mörkrött stativ. Den röda färgen följde med under större delen av talet. På talet började stativen målas i orange färg nr.
RAL med trädetaljer i gullaserad och fernissad furu. På talet var stativen vita med blå eller rödlackade fururibbor. Under talet förekom även varianter med tryckimpregnerad eller brunlaserad furu. På talet kom den mörkgröna stativfärgen som använts fram till