Myndighetssajter, kända nätbutiker och värderingssidor. Allt kan vara fejk. Nätet kryllar av webbsidor som är skapade för att försöka stjäla pengar eller personuppgifter av dig — men det går att avslöja dem. Nätkriminaliteten når hela tiden nya nivåer och globalt omsätter cyberbrottsligheten biljontals svenska kronor årligen.
Du har säkert hört att du ska akta dig för bedragare på internet, och kanske stött på begrepp som nätfiske, phishing, vishing och smishing? Ett av de mer populära sätten för kriminella att komma över pengar är så kallade falska webbsidor — sajter som utger sig för att vara något annat än de i själva verket är.
En vanlig variant är det som ofta kallas nätfiske. Du får då ett mejl eller sms från en avsändare som utger sig för att vara från ett företag eller en myndighet som människor generellt har högt förtroende för, till exempel Skatteverket eller Polisen.
Budskapen i mejlen varierar. Ibland utlovas en vinst eller någon form erbjudande, ibland skräms du av ett meddelande i stil med att du fått ditt konto tömt på pengar. Avsikten är dock alltid den samma: Att du ska klicka på en länk som tar dig till en fejkad webbplats där du uppmanas att uppge ditt lösenord eller dina kontouppgifter.
Via mejl och sms kan bedragare också försöka locka dig till falska sidor som sprider skadlig kod. Det kan till exempel handla om att du uppmanas att ladda ned en uppdatering till din enhet, men i stället får din dator eller telefon infekterad av så kallad ransomware.
Det är programvara som låser dig ute får din dator, eller som förvanskar all information så att den blir oläslig för dig. Du pressas sedan på pengar för att återfå tillgång till enheten eller informationen. Dator och telefoner kan också smittats med så kallade spionprogram, som möjliggör för bedragare att följa vad du gör på din enhet och spela in alla tangenttryckningar och stjäla till exempel kortuppgifter.
Hösten fick ett stort antal svenskar ett mejl som sa att de filmats när de porrsurfade. Om de inte betalde en lösensumma skulle filmerna spridas. Ännu en gång hade kriminella hittat ett nytt sätt att luras via mejl. En annan typ av falska webbsidor som används frekvent är de som berör olika typer av försäljning.
Kriminella kan till exempel stjäla annonser från seriösa lägenhetsförmedlingssidor och sedan bygga en falsk sajt där de påstår sig hyra ut lägenheterna. Man stjäl annonser från andra ställen och lägger upp dem på en egen sida.
Sen uppmanar man den som är intresserad av lägenheten att betala förskottshyra. Bedrägerier via falska webbsidor omsätter miljontals svenska kronor varje år. Bedragare kan väldigt enkelt skapa webbsidor som ser ut som din bank, en myndighet eller ett välkänt företag.
Har du för vana Frågelådan handla på nätet gäller det överlag att vara på din vakt. Mängder av sajter på nätet påstår sig nämligen sälja olika eftertraktade varor, till exempel märkeskläder och skor, med stora rabatter, men egentligen handlar det endast om billiga kopior.