När tonläget höjs i debatten om transvården för unga är det viktigt att hålla sig till fakta. Här har vi samlat några vanliga frågor och svar om könsdysfori och hur RFSU ser på hur vården ser ut idag. Socialstyrelsen släppte i mitten av februari en registerstudie där de redogör för hur många personer i Sverige som fått någon diagnos som hänger ihop med könsdysfori.
Samtidigt har de tittat på hur många av dessa som också har fått någon annan diagnos. I sammanställningen syns att antalet personer som fått en könsdysfori-diagnos har ökat under hela talet och särskilt från och framåt. I början av talet var det en handfull personer per invånare som fick diagnos varje år, nu är det i snitt några tiotal per år och per invånare.
Störst har ökningen varit bland unga personer, tonåringar, som tilldelades kvinnligt kön när de föddes. Du kan läsa mer i Socialstyrelsens rapport Utvecklingen av diagnosen könsdysfori pdf. Anovasom är ett av de team som erbjuder könsbekräftande vård, har några olika teorier om vad detta skulle kunna bero på.
Bland annat lyfter de fram att kan vara så att det är vanligare att människor upplever könsdysfori än vad vi tidigare har trott och att fler personer idag väljer att söka vård. Anova lyfter fram att 0,5 procent 0,6 procent män och 0,4 procent kvinnor av representativa stockholmare svarade ja på frågan om de skulle önska hormoner eller kirurgi för att kroppen skulle likna ett annat kön.
Detta kan jämföras med Socialstyrelsens siffror på att det år fanns totalt 5 personer 0,06 procent av befolkningen med någon könsdysforidiagnos i Sverige. En annan förklaring som Anova lyfter är att människor som ville ändra juridiskt kön faktiskt tvångssteriliserades fram till Att den lagen ändrades ledde förmodligen till en ökning, och det är också sannolikt så att vanliga könssjukdomar bland unga väljer att undersöka om könsdysfori är anledningen till att de mår dåligt.
Dessutom har kunskapen inom psykiatrin ökat och fler får möjlighet att komma till utredning, även om det finns andra diagnoser samtidigt. Möjligheten att söka könsbekräftande vård utan remiss från läkare har också ökat. Det betyder att man lider av, eller upplever hinder i sin vardag på grund av, att det kön man blev tilldelad vid födseln inte stämmer överens med ens könsidentitet.
Det kan handla om att delar av kroppen inte känns rätt eftersom de inte stämmer överens med ens könsidentitet. Könsdysfori kan också handla om att andra inte ser och behandlar en som den man faktiskt är. Alla transpersoner har inte könsdysfori.
Könsdysfori kan också se mycket olika ut för olika personer — den kan handla om olika delar av kroppen och vara olika i olika situationer. Om man har könsdysfori kan man vilja genomgå könsbekräftande behandling. Sådan behandling gör ofta att könsdysforin minskar.
Könsdysfori är en medicinsk diagnos och den beteckning som ofta används idag, men ordvalet kommer sannolikt att förändras. Könsbekräftande vård och behandling kallas den medicinska process som transpersoner kan gå igenom. Man kan också ändra kroppen med hjälp av bland annat röstträning, hårborttagning och slipning av adamsäpplet.
Andra ord som också används för denna process är könskorrigering, transvård och transition, men könsbekräftande vård är den tydligaste benämnningen.