Webbplatsen använder sig av JavaScript för att kunna fungera optimalt. Slå på JavaScript för din webbläsare och ladda sedan om sidan. Styvheten är ofta ett mera avgörande kriterium än bärförmågan vid dimensionering av ett träbjälklag.
Styvheten ökar med ökad balkhöjd. Genom samverkan mellan balkar och undergolv, eller någon form av tvärförstyvning, kan styvheten ytterligare förbättras. Det vanligaste sättet att uppnå samverkan är att limma spontade golvspånskivor dels i fogarna mellan skivorna, dels mot bjälklagets balkar och kortlingar.
Skruvlimning mot balkarna har visat sig överlägsen jämfört med spiklimning. Styvheten tvärs spännviddsriktningen är avgörande för om konstruktionen ska börja svänga av en koncentrerad, dynamisk last, det vill säga en person som går på bjälklaget.
Denna styvhet tvärs spännviddsriktningen är avgörande för om bjälklaget ska bibehålla sitt relativt plana tillstånd under inverkan av koncentrerade statiska laster, till exempel tyngre möbler. Bristande styvhet märks först och främst på att koppar och fat i skåp klirrar och att inventarier vibrerar.
Men skakningar kan också märkas direkt på kroppen när man till exempel sitter i en stol och andra går över golvet. Oavsett hur styvt ett träbjälklag görs, kan det finnas märkbara vibrationer till exempel när barn leker våldsamt eller när många dansar.
Det viktigaste är att undvika besvärande svängningar när man går över golvet. Bjälklag med hög styvhet är också fördelaktigt med hänsyn till stegljudsisolering vid låga frekvenser. Generellt rekommenderas att man genomför en beräkning av deformation och dynamiska egenskaper för alla lösningar, förutom för de lösningar man erfarenhetsmässigt vet fungerar bra det vill säga vanliga bjälklag.
Ett kriterium för ett träbjälklags styvhet är nedböjning vid statisk last. Styvheten under inverkan av statisk last är det primära kriteriet men inverkan av dynamisk last impulslast bör även beaktas. Ett kriterium för ett bjälklags sviktegenskaper är begränsning av dess impulshastighetsrespons.
I golvbjälklag botten- och mellanbjälklag ska den beräknade nedböjningen hos en enskild golvbalk begränsas till 1,5 mm under inverkan av en statisk punktlast om 1,0 kN. Balken förutsätts vara fritt upplagd och belastad i sin mittpunkt. Den får antas samverka med golvbrädor eller golvskiva.
Lastfördelning till angränsande balkar får tillgodoräknas. Risken för bakfall i våtrum och på låglutande tak ska beaktas. En dimensioneringsmetod för svikt, svängningar och styvhet för träbjälklag har utvecklats, se Eurokod 5. Tabellen visar beräkningsvärden för några vanliga bjälklagslösningar.
Värdering av de dynamiska egenskaperna enligt de kriterier som anges i skriften Massivbjälklaget anges också. Beräkningarna gäller för ett bjälklag med bredden 7,2 m, och bjälkar med centrumavstånd på mm fritt upplagt längs alla fyra sidorna.