Rättsintyg är ett läkarintyg om skador eller annat som kan ha betydelse vid utredning av ett misstänkt brott. Intyget är en del av bevismaterialet i ett brottmål och är ofta ett viktigt underlag i förundersökningen. Rättsmedicinalverket har sedan huvudansvaret för rättsintygen i Sverige.
Vid ett misstänkt våldsbrott som till exempel misshandel är det ofta avgörande att undersöka och dokumentera skador hos personen som säger sig ha råkat ut för brottet. Undersökningen utförs av någon av våra rättsläkare på våra rättsmedicinska enheter ute i landet.
På samma sätt kan skador hos en misstänkt gärningsperson vara viktiga bevis i utredningen. I rättsintyget dokumenteras om skadornas utseende och läge ger stöd åt de uppgifter som målsäganden och den misstänkte har lämnat. Rättsintyget innefattar en förteckning av skadorna och en bedömning av när och hur de uppkommit.
För att utfärda ett rättsintyg genomförs en kroppsundersökning eller kroppsbesiktning av en rättsläkare. Tillvägagångssättet är liknande men har olika benämningar beroende på om undersökningen utförs på målsägande eller misstänkt gärningsperson. Merparten av kroppsundersökningarna och kroppsbesiktningarna utförs på de rättsmedicinska enheterna, men det händer även att rättsläkare gör dem på exempelvis sjukhus eller i häktet.
Man kan även utfärda rättsintyg baserat på handlingar, ett så kallat yttrande. Kroppsundersökning görs i första hand på målsägande och är frivillig. Lagen ställer strikta krav på hur och när dessa undersökningar ska göras. Samtycke är en av huvudreglerna. Den enskilde måste ge sitt samtycke till läkarundersökningen och för att rättsintyg ska utfärdas.
För undersökning av minderåriga och medvetslösa finns särskilda bestämmelser. Kroppsbesiktning utförs på den misstänkta gärningspersonen. Det är ett tvångsmedel som förundersökningsledaren kan fatta beslut om, förutsatt att personen är skäligen misstänkt för ett brott som ger fängelse.
Detta styrs enligt bestämmelser i Rättegångsbalken. Den läkare som utför en undersökning för rättsintyg har lagstadgad skyldighet att informera personen som ska undersökas om vad rättsintyg är och om undersökningen är frivillig eller inte.
Rättsintyg kan även skrivas utifrån uppgifterna i en patientjournal. Dessa intyg kallas yttranden, men är också rättsintyg. Även i dessa fall är grundregeln samtycke men om intyget avser ett brott med minimistraff på ett års fängelse kan denna typ av rättsintyg utfärdas utan den enskildes medgivande.
I dessa fall bryts även den sekretess som annars omfattar patientjournalen vilket gör att journalen kan inhämtas av polis eller Rättsmedicinalverket. Det finns drygt 30 specialistläkare i rättsmedicin på sex orter i Sverige och nästan lika många under specialiseringsutbildning.
För att täcka behovet av undersökningar på vissa orter som ligger långt ifrån de rättsmedicinska enheterna används forensiska dokumentationsläkare FD-läkare. De är timanställda av Rättsmedicinalverket och har som enda uppgift att dokumentera skador hos målsägande och misstänkta gärningspersoner.