I denna artikel kommer jag i första hand att diskutera det lexikala inflytandet från engelskan i svenskan och försöka påvisa att domänförlust och lexikalt inflytande är fenomen som hör ihop och som påverkas av varandra. Jag kommer att betrakta domänförlust och lexikalt inflytande både ur ett skriftligt och ur ett muntligt perspektiv.
Inom dessa perspektiv kommer jag att argumentera mot två påståenden som är allmänt accepterade inom den svenska språkvården:. Domänförlust till engelska men inte lexikalt inflytande från engelska orsakar språkliga klyftor som förstärker de sociala klyftorna i samhället se t.
Josephson Engelska lån är en tillgång, och engelskan ett hjälpspråk för talare inom vissa domäner i svenskan, och utgör således inget hot mot svenskan Sharp Jag ska alltså med hjälp av exempel försöka visa att det lexikala inflytandet är en del av, eller kan leda till, domänförlust och att påståendena ovan därmed kan motbevisas.
Med lexikalt inflytande avser jag här direkta lån som t. Även översättningslån och betydelselån räknas in i denna definition. Med domänförlust avses att man inom vissa områden helt övergår till att tala och skriva engelska. Svenskan håller redan nu på att bli ett blandspråk mellan engelska och svenska på flera Svenska sökningar, både på en lexikal och delvis på en strukturell nivå.
I och med att lånorden allt mer sällan anpassas till svenskan finns det en risk att delar av det svenska språksystemet vittrar sönder. Till exempel hävdar Olle Josephson, chef för Språkrådet i Sverige, att det svenska ortografiska systemet kan Svenska sökningar i upplösning p.
Det engelska inflytandet är således påtagligt både när det gäller det svenska ordförrådet och delvis när det gäller strukturen. I det följande kommer jag in på hur den svenska språkvården betraktar skillnaden mellan domänförlust till engelska och inlåning av engelska ord.
Den svenska språkvården oroar sig framför allt för domänförlusten, dvs. Detta kan i värsta fall leda till diglossi — dvs. Engelskan är det språk som används inom företag och ute i samhället, medan svenskan reduceras till ett hem- och gruppspråk, eller ett språk för de icke bildade och utbildade.
De mest utsatta domänerna i dag är bl. Begreppet domänförlust har således definierats som ett fenomen där man övergår från att tala och skriva ett språk som har lägre status, till att tala och skriva ett språk som har högre status.
Påpekas bör att man kanske ska göra en skillnad mellan talat och skrivet språk i detta fall, men vi återkommer till det senare. Domänförlust är också något som är en mer kollektiv handling än lexikalt inflytande, och det handlar naturligtvis delvis om fenomen på olika nivåer.
Om en professor i naturvetenskap en gång övergår till engelska i ett samtal med en kollega, kan detta kanske inte definieras som domänförlust. Om han däremot alltid har ett behov av att diskutera sitt ämne på engelska, och hans kolleger följer hans exempel, så är det en domänförlust för svenskan åtminstone inom den relativt lilla domän där dessa forskare verkar.
Varför bör då domänförluster motarbetas? Domänförlusten upplevs som ett hot eftersom de sociala klyftorna riskerar att förstärkas av språkliga klyftor. De svagaste i samhället blir svagare då maktens språk är ett annat än deras modersmål.
Eftersom det lexikala inflytandet anses verka enbart på ett språkligt plan, uppfattas det således som ett positivt fenomen i svenskan.